Orka?

Förberedelserna inför att vara sjuk på "riktigt" och på heltid pågår för fullt. Och det tar tid. Inte bara de medicinska förberedelserna utan likväl de administrativa. Jag har hört så många säga att man måste vara frisk för att orka vara sjuk så jag är väl inte direkt förvånad. Så det är bäst att passa på medan jag har lite kraft över.

Kampen med försäkringskassan har alltså inletts. Hittills har jag personligen (men väl genom mina fackliga uppdrag) inte haft några problem med den bespottade myndigheten. Men det känns som det håller på att förändras....

Ringde i förmiddags för att höra efter hur man kan lösa det med att jobba efter fömåga och rapportera det i efterhand. Talade med en handläggare som försökte förstå (?) och förklara (?) samtidigt som hon skrev ned varje ord jag sa i min akt. Slutade dock med att hon meddelade att någon annan kommer att ringa upp mig och berätta hur det kan lösas... (?)

Men det hon utelämnade var att min ansökan om sjukpenning inte är godkänd (ännu?) eftersom de uppenbarligen betvivlar min uträkning av inkomst eftersom jag har två arbetsgivare. Det fick jag istället veta genom ett brev på posten idag. Och ni ska inte tro att det räcker med att jag skickar in anställningsbevis eller lönebesked som visar hur mycket jag tjänar utan jag behöver uträkningar och påskrifter från betrodda personalansvariga.

Gissa hur meningsfullt det känns att jaga rätt på dem nu? Känns oöverstigligt bara att lista ut var jag ska börja? Domarringen? Fyrisborg? Lärarnas hus? Regionkontoret?

Jag kan förstå att det är viktigt med ordning och reda även på försäkringskassan och att folk som försöker fuska inte ska komma undan med det. Men måste det innebära så mycket krångel?

Det är tillräckligt mycket omak att vara sjuk ändå!