Klockan är snart sex och jag sitter i skuggan på balkongen. Det är precis lagom varmt och livet känns för en stund helt underbart. Vinden fläktar skönt och jag lyssnar på barnen som leker nere på gården och blir hungrig av grannens grillos. Det doftar sommar! Magnus är ute och tränar och jag sitter här framför datorn och tar en öl. Vi har våra olika sätt att hantera situationen! :-) För Magnus del har väntan på besked återigen börjat... Och för mig handlar det om att hantera det som händer...
Det känns som jag har flyttat in på Akademiska. Och ändå så inser jag att jag bara är i början! Idag har jag gjort magnetröntgen - legat i en sån där mackapär som man ser på film. En sån där man åker in i en "tunnel" och sen bankar det och slår så högt att man inte hör vad man tänker - trots att man har hörselkåpor på sig. Också ska man ligga helt stilla i en timme eller så. Då gäller det att göra allt för att kontrollera sina tankar och impulser. (jag lovar - man blir kissnödig direkt...). Hur det gick? Sådär... Men jag klarade det!!!
Jag fick en spruta för att all tarmverksamhet skulle upphöra (som också påverkade blodsockret visade det sig), kontrastvätska (så klart) och min livmoder fylld med gel (kändes sådär...). Var mer skakig än jag trodde när jag gick därifrån. Men efter lite omtanke när jag kommit halvvägs från Veran och Annso så kunde jag knalla vidare hemåt!
I morgon ska jag lämna alla sjukhustankar därhän och åka på konferens i två dagar med Lärarförbundet. Känns som himmelriket, även om jag säkert kommer att fuska ibland och glida iväg i tankarna... Ska bli kul att träffa trevliga kollegor i regionen och byta ut tankarna på cancer mot regional utveckling och Lärarförbundisk gemenskap!
Sen är det dags för att göra entre på strålningsenheten på fredag. Hoppas det blir succe!!! Men det ska jag inte tänka på riktigt än...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar