...väntar inte för länge! Men hur länge väntar den som inte väntar på något gott? Allting är visserligen relativt - ett klarläggande, en planering, en åtgärdsplan kan nog definieras som gott just nu för mig. Det är läskigt att inte ha något att hålla sig till. Jag vill ju helst ha ett ark med planerade åtgärder där jag kan bocka av allt som görs allt eftersom. Och tänk så skönt det kommer att bli att bocka av den sista - där det står "frisk"!
Bestämde mig för att åka med mina goa vänner på linedancekryssningen! Och det ångrar jag inte en sekund, har med mig massor av positiv energi hem. Men idag är det trögt. Känner mig som bakfull - och det kan jag säga med säker förvissning att de tre mellanölen jag köpte under hela dygnet knappast har försatt mig i det tillståndet.
Det går att skjuta upp tankar ett tag, det går att förtränga hur rädd jag är för en stund, det går att glömma att spöket hänger i taket. Jag kan verkligen njuta av att göra andra saker. Det går att skratta, stoja och dansa utan att jag behöver förställa mig.
Men sen kommer allt ikapp och då är det bara att hänga med när rädslan rasar och samtidigt vara lyckligt medveten om att det finns en underbar människa som tar emot mig var jag än landar. En människa som vet precis vad jag går igenom och som älskar mig gränslöst och villkorslöst när allt är som värst!
För honom är jag livet evigt tacksam!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar