Jag har fått mitt liv tillbaka! Bokstavligen! Och det säger jag utan att ha en aning om tumören är borta eller inte... Klart att jag funderar över det, ibland. Men förvånansvärt sällan. Just nu är jag bara så lycklig över att må bra, att orka! Att orka göra utflykter, orka promenera, kunna äta och behålla det (otrolig lycka!!!), orka vara bland människor, ta in intryck och upplevelser. Det känns som jag äntligen börjar krångla mig ur min kokong! Och samtidigt börjar jag sakta men säkert fatta vad det egentligen är jag har gått igenom...
Idag prickar jag av dag nummer sex när jag vaknar med ett leende och undrar vad den här dagen har att erbjuda...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar