Muskler

Ja det gick ju vägen! Fjällresan och Madridresan är säkrade. Så skönt. Så värdefullt. Så nödvändigt. För energin kommer jag att behöva. Det vet jag. Jag vet nämligen precis vad som krävs. Önskar verkligen att jag inte gjorde det. Men - Been there! Done that! Bought the t-shirt!

Och jag vet att det bara är att gilla läget, borra ned huvudet och streta framåt. Med kraft! All kraft!

Annars jobbar jag just nu mest på mina muskler. De skadade musklerna runt vänster axel och armhåla. Strålningen påverkar ju inte bara de sjuka cellerna utan allt annat också. All frisk vävnad, alla muskler, leder och även skelett som kommer i vägen.  Det är nåt man får ta helt enkelt. Ett pris att betala..

Men man måste ju försöka göra något åt det! Så klart! Om man kan...

Har hittat en underbar sjukgymnast - eller Fysioterapeut som de numer kallas - som hjälper mig mer än hon förmodligen förstår själv. Underbar kvinna med underbar energi.Hon klurar och hon funderar och hon provar. Finns en lösning så kommer hon hitta den. Det är jag övertygad om.

Jag själv blir mest förundrad över att man kan ha så många muskler som stretar emot. Tänker att de vill säga mig nåt? Att de försöker få mig att göra något eller tänka något... Men vad? De blöder, värker, smärtar. Och håller ihop.

Finns det någon symbolik i det, tro? :-)